Kolla in när jag gästade Gomorron i SVT i morse!
Det känns så bra och viktigt att dela med mig ännu mer om detta. Att kunna visa att det finns en annan väg, det finns hjälp även fast man är ung och tjej och det går att leva ett väldigt roligt och bra liv utan alkohol!! Det är många av er som hör av er för att ni känner igen er eller har en kompis eller syskon ni är oroliga för. Det är ett stort kvitto på att vi behöver prata mer om detta! Och det är precis därför jag gör det!
Vi måste få en annan syn på alkohol och alkoholism. Var inte rädda för att maila eller kommentera, det behövs!!
Tycker du var jättebra, du är så fantastisk som berättar detta, vilken grym tjej du är. Bravo 🙂
Du är så cool,
Tack Hanna <:)
Hej Josefin!
Jag såg klippet och jag tycker det är så otroligt starkt av dig att prata om det här och jag tror att du kan hjälpa så många. Du verkar cool!
Jag hade blivit jätte glad om du ville kika in på www.modevarlden.se. Ni på Modette har varit en stor inspiration för mig nu när jag startade en egen blogg och förhoppningsvis kan ni hitta massor av inspiration hos mig.
kram Johanna
Tack Johanna!! Gud vilka härliga inspirationsbilder, dig ska jag hålla koll på 🙂
Stort tack för att du delade med dig i Gomorron Sverige, Josefin! Oerhört betydelsefullt för mig.
Tack Annie 🙂
Here I am again haha..nej men jag kände att jag måste bara skriva och verkligen tacka och beröma dig efter klippet på SVT!!
Så himla modigt, proffsigt och vettigt! och jag känner verkligen mig så himla träffad, inte på själva drickandet utan medberoendet elle att man ”lever i det”.
Min pappa har druckit under hela min uppväxt, inte på veckorna men från fredag klockan 16:00 och till helgen varit över..samma visa varje gång, varje helg, år efter år. Löften som skrivits för att sedan brytas, besvikelser och lögner, sönlösa nätter, bråk och ett destruktivit beteende gentemot mig själv..
idag är jag 20 år, och alla mina kompisar är fortfarande omedvetna om detta. Under hela min uppväxt är detta något jag verkligen skämts över, inte vågat prata med någon eller med han om det, inte vågat ta hem kompisar över helgen eller vågat lämna hemmet för att sedan inte veta vad man kommer hem till när man stänger ytterdörren. Jag hatar att dricka och omges av fulla människor, något som ställer till problem då mina kompisar ist tycker att jag är tråkig och dra mig undan…. Jag vet inte vad jag ska göra, jag vill berätta så att dom ska förstå men samtidigt vill jag inte för det är inte något dom egentligen har med att göra, och självklart vill ja skydda min pappa. För trots allt han ställt till med och förstört stora delar av min barndom och liv så är han min bästa kompis och jag älskar han tills döden.
varför skäms jag och varför vill jag skydda han?
Massor av kramar och tack för att du berättar, man känner sig mindre ensam.
Hej igen Josefin, fina du som delar med dig! Du är inte ensam! Mitt första tips är att se Djävulsdansen på SVT avsnitt 1 om du inte redan sett det? Därför pratar de och förklarar mycket om just detta. Varför vill vi skydda våra föräldrar när de egentligen får oss och sig själva att må dåligt? Det handlar mycket om skam. Och att vi inte vill att det ska vara sant. Vi vill inte inse att det verklige handlar om verkliga problem, vi vill ju ha fina och ansvarstagde föräldrar som många va våra kompisar har. Detta präglar oss jättemycket. Jag har försvarat min pappa huuuuuur många gånger som helst. och det handlade främst om att jag ville så himla gärna att han skulle ändra sig och bli en bra pappa.
Men vi kommer aldrig kunna förändra någon annan. Alla har ansvar för sitt eget liv. Men det du kan göra är att våga prata om det, det kommer hjälpa!! Jag lovar!! Du kommer kunna släppa mycket som du kommer inse att du inte kan styra över.
Jag önskar dig all lycka och värme. Stor kram till dig och det är bara att höra av dig om du vill prata mer 🙂
Tack snälla, snälla Josefin!
För att du klivit ut och berättat om alkohol. Jag blev extra glad att det var just du. För, precis som du säger, förknippar man ofta alkoholism med stammisarna på en vissen kinarestaurang eller på en solkig parkbänk.
Och du, som lyser av skönhet och energi och livslust; att just du kommer ut och säger hur det ligger till – man blir ju glad som en speleman!
Jag är 43, blev alkis ganska sent i livet. Strax innan 40. Sökte hjälp efter att min fästmö sa: ”- Ja, som du fattar själv kommer ju vår relation att förr eller senare pajja om du inte dealar med det här…!” Hon ställde inget ultimatum. Sa mer 1 + 1 = 2, typ.
Jag sökte hjälp i januari i år. Sur som ättika satt jag och under starkt inre motstånd försökte ta till mig vad en läkare på beroendemottagningen på Liljeholmen försökte förklara. När jag hade gått dit två – tre gånger och förstod att han egentligen var ganska så shysst, och ville mitt bästa, så mjuknade jag. Efter en galen natt i maj i våras, som slutade med att jag drummlade hem 5 på morgonen 4000 spänn fattigare, så lade jag mig först och sov. När jag vaknade tog jag en dusch och en kopp kaffe. När jag gjort det gick jag in till min Emma och sa: – Jag lägger av nu!
Den 15 okotober har jag varit spikens nykter i 5 månader.
Äntligen känns mitt liv som ett liv igen.
Och Emma och jag är förlovade.
Tack för att du finns.
Varm kram/ Erik Lindhé
Tack för att du delar med dig av din story Erik!! Starkt av dig, det behövs verkligen att vi vågar prata om det och visa att alkoholism kan drabba vem som helst!!
Stort lycka till till dig och Emma! Jag önskar er allt gott 🙂
Kram!
Jag tycker att du är så fantastiskt inspirerande!
Jag har också vuxit upp med alkoholen runt omkring mig och trots att jag inte haft lika extrema erfarenheter av egna fyllor så känner jag ändå igen mig i dina historier. För mig har det alltid varit så att jag inte har känt att jag har varit full tills jag ligger över toasitsen och spyr. Min pojkvän och mina vänner har sagt att ”Nu är du ju full, det märker jag ju på dig!” men jag har själv inte känt det. Jag blir inte en annan person med alkohol i kroppen, men jag blir extremt pratglad och sluddrar (vilket inte är en bra kombo…) och får ganska stora minnesluckor. Detta resulterar ju självklart i att jag dagen efter alltid vaknar med en enorm ångestklump i magen.
Tack för att du har startat den här debatten! Det är så otroligt starkt av dig. Det är verkligen dags att uppmärksamma att alkoholproblem inte bara drabbar medelålders män och kvinnor med fyllenäsor. I’m done with booze!
Du är också min främsta stilinspirationskälla. Alltid klockrena outfits!
Hej Lovisa, tack för din ärlighet och din kommentar. Så viktigt att vi vågar dela med oss och börja prata om detta!
Jag hoppas allt är bra med dig och att du är rädd om dig!! Stor kram till dig och va kul att du inspireras av mig både i detta och av min stil 😀 Det gör mig glad!!!
Hej,
tänkte höra om du är nöjd med din zara-väska i krokoskinn? Jag har köpt en likadan men kan inte bestämma om jag ska behålla 🙂 Är inte handtaget väldigt kort för att kunna bära på axeln, har du tänkt på det?
Tack för råd! 🙂
Hej, jag älskar den!! Den har ju ett långt band också så du kan välja. Kroko är så himla snyggt och helt rätt just nu så kör! Perfekt höstväska!!