Wuuuuuhuuuu, äntligen är veckans poddis här! Och vi pratar om ett väldigt viktigt ämne, nämligen om vår älskade och hatade kropp. Jag delar med mig om min fixering jag hade kring min kropp för några år sen, då jag mådde väldigt dåligt. Och lite om hur jag tog mig ur det, hur jag ser på min kropp i dag, Vanja berättar om hennes kropp under och efter graviditeten, vi snackar såklart skeva ideal och hur vi tror man kan börja gilla sin kropp lite mer. Vi hade nog kunnat prata i några timmar till om det här men vi får helt enkelt snacka om det igen.
Hoppas ni tycker veckans podd är intressant och att den ger er något. Ni får gärna diskutera avsnittet på vår facebooksida!
Ps. Vi spelade in poddisen för första gången i en poddstudio och trodde att det skulle bli toppenbra ljud meeeeen det blev det inte.. MEN nästa vecka då jäkla blir det topptoppljud 😀
#JosefinOchVanja
Lyssnat på detta poddavsnitt nu. SÅ. BRA. Ni är så jäkla kloka och underbara! När man var yngre ville man alltid ha det man inte själv hade kroppsmässigt, jag har naturligt större bröst och kurvor och har haft stora komplex över det. Jag undrade om killarna gillade mig som person eller om de tyckte mina kurvor och bröst var sexiga vilket gjorde mig väldigt osäker. Ju äldre jag blivit desto mer rockar jag min kropp, den är ju fantastisk! Tack än en gång för en underbar blogg/podd, hela paketet! Kram!
UNDERBARA DU!! <3 TACK OCH KRAM!!
Åh <3 Jag skrattar med, känner igen, lyssnar och inspireras. Många av era tankar & vad ni säger skulle kunna komma från mig själv, och de är otroligt grymt att lyssna på. Det innebär ju att jag i bakhuvudet har koll på hur man ska vara – men har svårt i praktiken att leva som jag lär. Det är bara att sakta ner, vara i nuet och ÄLSKA mig mera <3 <3
Att vara snäll mot sig själv helt enkelt!
Ha en fantastisk helg <3
Jaaaaa <3 Underbart!! Tack fina du. KRAM!
Min mamma gick också bort för 3 år sen när jag var nyfyllda 14 år. Någonting jag fått lära mig den hårda vägen är att om man inte vågar eller har tid att gråta och gömmer sina känslor så kommer man gå in i en djup depression. Vilket jag gjorde och det svåraste med att ta sig ur det är att våga gråta, våga känna och våga vara sårbar. Det är superviktigt verkligen att våga!
Ta en tid och tänd lite ljus kanske, kolla på bilder av din pappa och sörj verkligen en stund så kommer du att må bättre och känna dig som en ny människa med mer energi som räcker ett tag tills allting kommer på nytt. Det har verkligen hjälpt mig!
Åh tack Victoria, för att du delar med dig. Stor kram till dig och tack för tipset, så sant. Jag brukar göra det då och då men ändå för sällan. KRAM!!
Bästa avsnittet! Blir så glad och pepp av att lyssna på er! Snälla skriv ett inlägg om bristningar!
Bästa någonsin! Snälla snälla skriv de där blogginlägget om bristningar! Blir jag glad och pepp av att lyssna på er!
Jaaa, absolut. Det kommer!! KRAM
Glöm inte att det viktigaste alltid, alltid är att må bra! Ibland känner man inte av varningssignalerna som kroppen skickar förrän det är för sent. Bara du kan avgöra om det är för stressigt just nu (förstås), men glöm inte att stanna upp då och då och låta kroppen bara vara och hjärnan få varva ner. Jag kämpar själv med stress just nu och börjar inse att vad jag behöver nog är att bara ha tråkigt ibland och att ta bort alla intryck vi bombas av hela tiden (t.o.m. bilder på internet, serier osv.), för att låta body & mind pusta ut. Kroppen och hjärnan ska hålla länge så vårda dem ömt! Stor kram! <3
VERKLIGEN!! <3 Tack!! Behöver höra det här, glömmer bort det hela tiden… guldfisk, haha. Ska ha myskväll i dag också… Så skönt 😀
Alltså tacktacktack till er båda för er underbara pod och veckans otroligt viktiga ämne! Hela avsnittet var som vanligt bra, men jag uppskattade så mycket när du berättade om dina bristningar för jag har också några (efter att jag gick upp mina underbara sambokilon) som jag ogillar en hel del och det var bara så skönt att höra att också du har sådana. Under tiden jag lyssnade på er kom jag och tänka på vad min mamma alltid säger (förutom att man ska ha positiva mantran): att man ska vara varsam när man tittar i spegeln för man zoomar in på de delar man inte tycker om istället för att se sin underbara helhet. Så med hjälp av det och ert avsnitt ska jag försöka jobba bort denna skeva bild mot mig själv och mat. Tack ❤️
Men ååååh Elin!! Jag ska fan slänga upp det där inlägget om bristningar, på tiden att vissa upp att alla är mänskliga. Och att bristningar inte är hela världen… Tack för dina fina ord. Stor kram!