Alltså, jag vaknade ju med strålande humör i dag. Tog i ordentligt på träningen på gymmet. Studsade till jobbet. Log så att mungiporna snuddade ögonen för att jag kände mig så glad och tacksam över livet. Den känslan höll i sig till strax innan lunch då jag började bli hungrig. Jag åt och fick tillbaka lite energi men dock varade den inte så länge. Rung fyra kändes den här dagen som en evighet. Jag tog mig ut på stan för att handla några saker till vårt event på torsdag. Med smutsigt hår, tunga steg och en känsla av ”titta inte på mig” letade jag bland grejer för att hitta fina, pepp och glada prylar till eventet. Det enda jag ville vara att åka hem och dra täcket över huvudet. Men på måndagar är jag alltid på jobbet i till sju för jag har alltid en grej på måndagar som börjar kl 19.30. Och det gjorde lixom att jag längtade ännu mer för det är så lång tid kvar till jag får ligga där i sängen och slappa.
Jag kom tillbaka till jobbet där jag sitter och skriver nu. Som tur är är jag ensam kvar (hade nog inte varit så trevligt sällskap just nu). Och nu när jag skriver här känns det faktiskt redan bättre. För jag får perspektiv på att det inte alls är så farligt. Den är en känsla i kroppen, den är ingen fara. Och framförallt är den okej. Det är okej att inte vara superpepp heeeela dagen. Att inte hoppa fram genom stan eller le så att mungiporna spricker. Det är helt ok att känna sig lite depp. Framförallt på en måndagseftermiddag….. Och det är därför jag skriver det här till er. Jag får ofta mejl och kommentarer där ni undrar ”hur kan du alltid kan ha så mycket energi och vara pepp på allt jämt”. Och visst jag har rätt bra om energi men i bland tar den slut. Som i dag. Och det är helt ok. Och jag vet vad jag behöver göra i sånna här stunder. Och det är att framförallt att hålla mig till planen, tex som ikväll så ska jag gå på min grej som börjar 19.30. Om jag går hem och lägger mig i soffan kommer jag bara bli ännu deppigare av att jag känner mig dålig som struntade i den där grejen. Och när jag väl går dit kommer jag må mycket bättre för jag vet att de människorna ger mig energi och att de kommer att få mig på bättre tankar än vad jag får när jag är ensam med min egen hjärna i sånna här stunder. Så det jag behöver komma i håg i dessa lägen är 2:5. Alltså inte någon diet utan mitt och Vanjas livsknep ”2:5”. Att man två dagar av fem behöver anstränga sig lite och att de kommer att ge bra energi tillbaka. Precis som i kväll.
Och att denna dag började med måndagspepp och övergick till måndagsdepp är lixom inte hela världen. Jag tar nya tag i morgon! Plus att jag tror att när jag kommer hem ikväll och kollar på PREMIÄREN AV GIRLS (!!!!!!!!) kommer den här måndagen sluta med måndagspepp ändå!
Ah.det var bara det jag ville skriva. Vi hörs i morgon bästa ni, puss!
Update: Nu sitter jag hemma i soffan och har varit på min grej. Och mycket riktigt mår jag mycket bättre. Jag behövde verkligen komma i väg och träffa fina människor. Känner mig påfylld med tacksamhet och loooove men är fortfarande trött. Så äter chips och ska kolla på GIRLS! Så najs! Hoppas ni har en mysig kväll fina ni. Och tack för era fina ord. PUSS!
