Okej, jag vet knappt var jag ska börja.. Den här dagen har varit något utöver det vanliga, jag tror jag har haft typ alla känslor som finns under de senaste 12 timmarna. Jag är väldigt bra på att berätta när allt känns bra, toppen, magiskt – alltså alla härliga känslor. Om jag ska prata om något jobbigt så gör jag det ofta mycket senare så jag känner mig safe. Men jag tänker att det också är viktigt att visa att jag också känner. Och att ni i bland får bara med i mina känslor ”live”. Eftersom många av er hör av er till mig ang just känslor och detta är något jag pratar och skriver mycket om så känns det viktigt att våga dela mig mig på flera plan. Även om jag tycker det är svårt.

För det här med känslor är ju inte lätt. Jag har varit väldigt avstängd känslomässigt under större delar av mitt liv och det är först nu under de senaste åren i min nykterhet som jag börjar våga känna på riktigt. Och det är jobbigt, läskigt men så nödvändigt och väldigt intressant tycker jag. Jag lär verkligen känna mig själv genom att möta mina känslor. Jag får en förståelse för vad de grundar sig i. Och oftast är det inte det jag tror jag är. Alltså att jag är ledsen över det som precis har hänt utan egentligen är det något från när jag är liten, eller när jag blev sårad en annan gång som ligger kvar och gör sig påmint för att jag inte tagit hand om det. Okej, nu börjar jag babbla på här igen.. Mer snack om känslor kommer men nu ska nu få veta HUR min dag i känslor har varit… Jag tar det från början till slut.  

Jag vakande i morse i Paris, pigg och glad. Jag åt frulle i lugn och ro och njöt av att ha en morgon i Paris. Jag var övertaggad på att hinna ta några härliga ”Paris-bilder” på gatan utanför hotellet innan vår bil till tåget skulle komma. Och jag var superglad över att Vanja skulle möta upp oss på tågstationen. Allt kändes toppen!

SÅ mysigt att Vanja är med på den här resan och det kändes så mysigt att få ta en fika med henne på stationen innan vi hoppade på tåget. Allt kändes fortfarande som frid och fröjd.

På tåget jobbade vi undan massa grejer och var superpeppade och glada. Vi hoppade av tåget och satte oss på bussen för att åka sista biten till hotellet där vi bor ute på den franska landsbygden (som är helt magsikt men ska visa er mer av det i morgon). Då började jag känna att jag började få mensvärk. Ni som har koll på bloggen vet ju att jag precis har slutat med p-piller efter 16 år och det här är alltså min första mens efter det. Och jag hade glömt bort hur vidrig den känslan är.. Hela bussresan kände jag hur mensvärken kommer mer och mer och jag börjar bli mer och mer obekväm i kroppen. Samtidigt sitter jag och Vanja och pratar om #MeToo och om snubbars beteende överlag som såklart gör en GALET frustrerad, arg och äcklad. Men vi avslutar samtalet och jag vilar sista biten för att jag typ mår illa, har ont i magen och är kissnödig… Men så börjar mitt humör vända rejält. En liten grej hände som fick mig att gå igång. Från att vara glad till att bli upprörd av det vi pratar om började jag känna mig mer och mer arg. Arg för en grej som jag trodde att jag var klar med. Som jag inte känt på ett tag och som senaste veckorna inte ens varit jobbigt fast det typ borde bara det.. men så kom det krypandes och jag blev argare och argare inombords.

Framme på hotellet var det dags och käka lunch med hela härliga gänget och det första jag gör är att bryta ihop inne på toan. Mina känslor var överallt. Mensvärk, ilska, jag kände mig ledsen och tårarna började spruta. Jag tog två värktabeletter mot mensvärken och satte mig vid bordet. Men jag kände mig fortfarande otroligt märklig. Jag kände hur en ilska inom mig började komma och till slut darrade jag till och med på handen.. De runt omkring mig såg det och sa att jag kanske hade blodsockerfall så de beställde in en cola till mig. Men jag tror inte det berodde på det (ingen risk för mig hehe), det berodde nog snarare på att jag var helt jävla förbannad på en viss person (ingen som är här såklart!) men det ville jag inte berätta för dem. Utan jag drack min cola och låtsades som om det bara var min mensvärk, för jag orkade inte bryta ihop vilket jag kände att jag skulle göra.

Och jag visste inte om det var pga av mensen, som sagt har jag käkat p-piller i 16 år så jag kanske får värsta PMS delux nu.. Men min ilska försvann inte.. Jag skrev till personen som jag hade blivit galen på ang den grejer som kom upp där på bussen (handlade om en praktisk grej) och det gjorde mig bara ännu argare. JAG BLEV SÅ JÄVLA FÖRBANNAD! Efter lunchen så skulle jag och Vanja sätta oss och jobba. Men väl inne på mitt rum förstod jag att jag inte skulle kunna koncentrera mig utan jag var tvungen att ta hand om min ilska. Jag mådde lixom illa för jag kände mig så arg, äcklad och vill typ ta ut det fysiskt för att bli av med det men..

Jag tänkte att jag kunde säkert meditera bort den. Starta om dagen och landa mjukare. Och passade på att ta några bilder som jag tänkte ha till bloggen om när jag skulle skriva hur bra det gick att meditera bort min ilska…

Jag försöker ju ofta att starta om, välja om, börja om – för att få en så bra dag som det går även om det känns skit eller något kör ihop sig. Så jag tänkte att jag mediterar och sen blir det säkert jättebra. Men…

Jag satte mig på sängen med benen i kors och så fort första tonen på pianolåten spelades kom min första tår. När den andra och tredje tonen spelades rann tårarna längs mina kinder. Jag fullkomligt bröt ihop. Jag bara grät, grät och grät. När den guiadade meditationen jag hade valt var slut efter ca sju minuter så kändes det som om jag inte hade hört ett ord så jag bestämde mig för att lyssna på en till. Och då kom ”Forgiveness meditaion” på och jag började gråta ännu mer.  För jag visste att det egentligen var den jag behövde höra men valde en annan för jag att jag ville inte. Jag vet att jag behöver förlåta både den andra personen och mig själv men i min ilska var det det sista jag ville göra. När meditationen spelades så sa den åt mig att låtsas se personen i ögonen och tillåta mig själv att känna ALLA känslor som kommer upp. Och det har var nog den sjukaste meditationsupplevelsen jag varit med om. Direkt när jag hörde dessa ord kom ilskan tillbaka och TOG ÖVER HELA MIN KROPP. Jag började hyperventilera, tårarna rann och jag kunde på något sjukt sätt iaktta mig själv. Jag kände hur sjukt det var att jag kände dessa känslor så strakt på en gång när jag hörde dessa ord. Och det blev bara kraftigare och kraftigare. Och till slut domnade hela mina händer bort och jag fick den galnaste upplevelsen jag någonsin fått av meditation. Jag typ skrattade åt mig själv samtidigt som jag var helt inne i det. Det var helt galet!

När meditationslåten var slut började jag först att skratta ”vad fan var det där?!” men sen kom tårarna tillbaka. Jag grät och grät igen.. Men helt plötsligt var det som att alla moln av ilska var borta och jag kunde se VARFÖR jag hade känt som jag hade gjort och VAD jag behöver göra och hur jag behöver se på det. Jag är absolut arg på den här personen men jag är SÅ KLAR med att vara det. Det jag nu måste ta hand om är att jag är så jävla arg på mig själv för hur jag hanterat en situation som jag ALDRIG trodde att jag skulle hantera på det sättet. Jag vill lixom spola tillbaka och göra om, göra helt tvärt om. Men det går ju såklart inte. Och jag vet att jag försökt att göra så bra jag bara kan i varje situation. Och nu måste jag förlåta mig själv och gå vidare. Det som hänt är ett kapitel i mitt liv som är så jävla över. Men jag vill också ta hand om det känslomässigt NU så det inte följer med mig i framtiden. För det är det inte värt! Och därför MÅSTE jag våga känna dessa känslor. Möta dem och ta hand om dem.

Som tur var bor Vanja i rummet bredvid mig och hon visste såklart varför jag blev så irriterad från början i dag och hon vet hela storyn så jag kunde gå in till henne och prata och gråta ut. En bättre person kunde jag inte ha i rummet bredvid just i dag.

Och även om det tar emot att både dela detta med er och till och med med Vanja (för jag så gärna vill klara av allt utan problem själv) så är det så jäkla befriande att känna och att dela det. Efter denna känslomässiga härva så kände jag mig så otroligt befriad, lycklig och lätt som en fjäder! Jag vet med hela mig själv att jag är på rätt väg i livet, att det kommer blir så jäkla bra framöver och att jag inte behöver oroa mig. Jag vet att jag är så jäkla klar med det som jag kände ilska över i dag och det bästa är att jag kan välja att inte ha det i mitt liv, never ever igen. Men såklart måste jag ta hand om mina känslor först och det gjorde jag verkligen i dag. Det kanske kommer upp något mer men jag tror att jag det var det jag behövde för att komma över vad som hänt på riktigt.

Jag känner mig så himla fri just nu! Jag kan fan göra VAD JAG VILL! På så många olika plan i livet och det är jag så otroligt tacksam och lycklig över! Och att gå från den vidriga känslan jag hade tidigare på dagen när jag fastnade i det gamla till att känna denna härliga känsla av att vara i det nya är bara sån jäkla vägvisning på att jag är på helt rätt väg!

Tack Vanja för att du finns vid mig sida i ALLA lägen. I love you och jag ser så fram emot att hänga med dig här de två sista dagarna! <3

Som sagt så har jag känt typ ALLA känslor i dag och det avslutades med den här känslan. Asgarv, haha… SÅ härligt!!

Det har verkligen varit en omtumlande dag men som gett mig mycket. Jag tappade bort mig men hittade tillbaka till min rätta väg med nya insikter vilket känns väldigt fint och bra.

Just nu sitter jag på mitt härliga hotellrum efter en underbar middag med god mat och otroligt trevligt sällskap. Och mår bra igen efter denna märkliga dag. Men den här dagen har också tagit på krafterna, så jag känner mig helt slut. Nu måste jag verkligen sova!

Men det känns skönt att dela mig sig av flera sidor hos mig själv till er. Jag vill inte att ni ska tro att jag aldrig är arg eller ledsen. Det är vi alla och vi alla hanterar saker på olika sätt. Men för mig är det viktigt att lära mig förstå mig själv, hur jag funkar och det gör jag inte genom att stänga inne mina känslor. Så det uppmanar jag er också till, våga känn och lär känna era känslor! <3

PUSS OCH KRAM PÅ ER!! Hoppas ni sover gott! Love J!