I morse hade vi morgonyoga på stranden. Det är vår tredje dag här. Och jag kände mig lite orolig i själen men visste inte riktigt varför. Jag var orolig att jag skulle längta hem, bli rastlös eller inte trivas. Massa olika negativa tankar kom till mig men jag visste inte riktigt varför, för jag befinner mig ju i paradiset. Men så satte yogan i gång. En lugn och skön yoga där tankarna flög iväg, kom tillbaks och i väg igen. Någon gång mellan stående hunden och bryggan förstod jag varför. 

Min vardag hemma är alltid ett fullspäckat schema. Jag har varje dag massor av saker jag måste göra. Främst jobbsaker. Jag har alltid fullspäckade dagar med få luckor. Mina kvällar är sällan fria då jag måste komma i kapp med det jag inte hunnit under dagen. Det finns alltid mejl att svara på, blogginlägg att skriva eller möten jag borde gå på. Jag är väldigt ovan med att ha det så fritt vi har här. Min hjärna är ovan med att inte hela tiden stressa till nästa möte, mejl eller inlägg. Och nu befinner jag mig i djungeln. Visst vi yogar på bestämda tider och jag bloggar lite då och då men det är absolut ingen stress. Och då får min hjärna lite panik. Jag börjar oroa mig över saker som inte finns bara för att jag är van att behöva oroa mig för att inte hinna med allt jobb, inte ha material till bloggen, inte hinna till möten osv. Det låter ju väldigt självklart men ändå blev det lite av en uppenbarelse för mig. Och det fick mig att förstå att jag nu de här dagarna måste träna på att bara vara. Att inte ha massa måsten runt omkring mig. Att bara ta en timme i taget. Att vara positiv, ta emot det som kommer, se med positiva ögon och bara ”go with the flow”. 

Så det är min nya grej nu här i djungeln. ”Just go with the flow”. 

Det absolut vackraste med detta paradis är solnedgången. Den är magisk och overklig. När jag står där ute i det varma havet och hittar ut över vattnet och ser solen gå ner känns det som på låtsas, det går knappt att ta in. Tyvärr går det ju aldrig att fånga på bild men ville i alla fall visa er. Just det tillfället önskar jag alla få uppleva. 

Efter eftermiddagsyogan gick vi ner till stranden som man tydligen gör varje kväll. Solnedgången är ju så magsik! Jag är så himla glad över att få vara på denna resa. Att få yoga, slappna av, ta hand om mig och min kropp och att få uppleva detta paradis. Jag känner redan hur mycket gott detta gör för mig och min tid här har precis börjat. Det ska bli så spännande och se vad de här tio dagarna för med mig. Hur jag kommer må efter och när jag kommer hem. Jag tror och hoppas på att det kommer vara en tydligare ögonöppnare för mig om hur bra yogan är för mig. Att jag tar mig mer tid för mig själv. Tar hand om mig själv mer. Stressar mindre. Och njuter mer av nuet. Love J

Alltså lunchen vi åt i dag, sååå god. Friterad avocado tacos. Så sjukt gott! 

Haha, life of bloggers…

Jag och Marggis!

Så här kan det också se ut här i värmen. Det är alltså sjuuuukt varmt mitt på dagen. Jag har nog aldrig upplevt en sån här värme. Så på vår strandpromenad från lunchen gjorde jag och Forni vårt bästa för att slippa undan det värst och inte bränna oss… Haha.